- Eva Kunda Neidek -
Clowner utan gränser i Freetown, Sierra Leone
- Ser ni ballongen?
- Yes!
- Har ni verkligen gjort en bra knut nu?
- Yes!
- Vilken färg har din ballong?
- Blå!
- Och din?
- Röd!
Tim leder barnen och oss andra in i en fiktiv gruppresa. Vi känner oss trygga och förväntansfulla.
Ett 40-tal elever och en handfull lärare är med när vi från Clowner utan gränser håller workshop. Vi håller till i det öppna och luftiga våningsplanet högst upp i Lotta Elf Primary School i stadsdelen Portée i Freetown.
Vi är på väg norrut med vår ballongfärd, mot Conakry i Guinea. Vi håller så stadigt vi kan i våra imaginära ballonger med de fästade snörena när vi lyfter från marken. Armarna är så sträckta de bara kan vara, och vi balanserar på enbart tåspetsarna. Vi flyyyger! Ibland vågar vi blicka ner över kära ”Salone” som nu blir mindre och mindre under oss.
Uppifrån ser vi floderna och det stora havet - kustlinjerna med sina vackra stränder. Vi ser bergen, skogarna, städerna, kommersen, bilköerna. Livet som pågår. Swoooosch. När vi efter en stund tar mark i Conakry, och man tyst får viska en liten egen hemlighet till sin låtsasballong, släpper vi sedan ballongerna och låter dom stiga mot skyn igen. Wow! Vi kom fram!
Här står vi nu. Och vi överlevde allihop. I sällskap med Malin Öhrn från Sverige, Tim Cunningham från USA och alla barn och vuxna som vi har mött under vår vistelse här i Freetown har jag dag för dag återvänt till denna tanke: Vi alla är överlevare. Du och du och du och du. Och han där borta. Och jag. Alla vi som går omkring här och nu har klarat oss ända hit, ända fram till denna dag. Vi har alla fått behålla livet, fram till nu. Vi har alla överlevt
Att vara en överlevare ger oss så himla många möjligheter. Något vi inte längre har när vi väl har passerat livets gräns. Tänk om vi alla kunde ta ännu fler tillfällen att sprida skratt, glädje och hopp till varandra, det allmänmänskliga kitt som alla människor förstår, oberoende språk, ålder eller kultur. De ordlösa, tidlösa mötesplatserna för oss levande, där såpbubblor, jongleringskäglor, magiska ringar, borttrollade näsdukar och hinkar som fastnar på foten har förmågan att fånga de allra flesta av oss. Nya skratt växer fram, som hjälper oss att finna ny kraft för att orka leva och hoppas på en morgondag.
Min första resa med Clowner utan gränser är nu över, och i hjärtat bär jag med mig alla de fina möten med såväl barn som vuxna som vi har fått vara med om. Stort tack till alla som vi mött! Ni är sanna överlevare. Tack för att vi fick vara med och vända upp och ner på oss allesammans en stund under solen. Visst hände det något med sättet som vi nu ser på varandra med?
Magin, musiken, dansen, scenkonsten. Den gemensamma lekfullheten, blev som en vacker tillflykt. Jag tror att det var många som kom i kontakt med den tacksamhet som det innebär att få vara en överlevare just här, just idag.
Här hände det framför våra ögon som vi inte trodde var möjligt. Här fick vi en stund att vattna den förväntan i oss, som spirar så fort vi tänker på alla de livets ballongfärder som vi ännu längtar till, och i hjärtat hoppas på.
Redaktionens radiotips:
Söndagen den 9/7 gudstjänst från st Matteuskyrka i Malmö
med Eva Kunda Neideks tolkning av Fader Vår på många av jordens språk
Länk: Att inte döma.
Eva Kunda Neidek
musiker, diakon, berättare
Besök hemsidan: evakunda.com
